Mamma, kan du gå iväg en stund sa Arvid idag. Jaha, tänkte jag och gick ut i köket och stod och väntade på vad han skulle göra. Jag stod och lyssnade och förstod att något lurt var i görningen och jag beslöt att hugga tag i kameran, som tur var. Jag smög mig försiktigt till kylskåpet, redo för att knäppa. -Men, mamma, du får inte se äään säger han...nähä tänkte jag och smög mig tillbaka, men sen kunde jag inte hålla mig så jag frågade honom vad de höll på med. Han svarade att jag skulle få ett paket.
Han tänkte krypa ner i den lilla kartongen tillsammans med David och ge den till mig, visst är dom för goa!
Efter en stunds bökande så blev David lite less som ni säkert märker...Men det var roligt att få skåda och höra på hur Arvid domderade över David. Vilken fantasi och inlevelse Arvid hade för att göra det så perfekt som möjligt. Han ville gör mig glad så klart och jag kan lova er att det blev jag!
Nu ska vi ge ett paket till mamma, David!
Det här går ju nästan David, men du måste sätta dig ner...
Men sätt dig då David...jag kan inte stänga igen..
Nä, nu vill jag inte vara med längre...
Stäng då David...hjälp mig, det går inte...
