Äntligen....

Nu är det dags att uppdatera....nu har vi fått en gosse som många redan vet. Han var inte så liten kan jag tala om...han vägde 4015 g och var 50 cm lång. Lite annorlunda i jämfört med då Arvid kom. Tyvärr, blev det kejsarsnitt även denna gång och jag har inte mått så bra efter det. Förutom all värk jag har haft så miste jag rätt mycket blod vid operationen så jag har haft en kraftig yrsel i drygt en vecka. Men nu är jag på benen och jag känner mig bättre för var dag som går, tack och lov. Lilleman mår bra, han äter och sover som sig bör. (lite osocial må jag säga,:-))

Här är lilleman bara två timmar gammal!

Nu har vi äntligen fått komma hem...måndagen den 22 juni.

Här är storebror som är stolt över att lillebrorsan har fått komma hem.

Förhoppningsvis, sista besöket hos MVC...

Ja, vi väntar och väntar...ska till Mvc idag och sen får vi se om jag får en tid till spec-mödra. De på spec-mödra måste ge sitt godkännande för att sätta igång mig. Jag hoppas innerligt att det går och att det görs snarast! Jag har inte tid att gå och vänta...har ju ett bröllop att se fram emot på fredag..:-) Nåja..vi får gilla läget och se hur det blir. Håll tummarna att det går vägen idag, kan nog behövas. Varken barn.m eller läkarna är egentligen inte så sugen på att sätta igång mig, men de har nog också insett att något måste göras med alla mina "krämpor", att det är ohållbart.

Vi får väl se när jag skriver nästa gång...men jag ska uppdatera så snart jag får möjlighet.

Till alla som jag känner och inte känner...vill jag bara önska ER en riktig trevlig SOMMAR! På återseende!

Kom nu lilla krabat....

Imorgon är det beräknat att våran lilla krabat ska komma ut, jag går och väntar och väntar på att någonting ska hända. Jag hade väl aldrig trott att jag skulle få en massa åkommer i samband med graviditeten som denna. När vi hade passerat vecka 29 kändes det som en fröjd eftersom vår son kom i denna vecka för snart tre år sedan. Jag hade väl hoppats på att få njuta och "känna" av denna graviditet som något positivt.

Visst är det en stor glädje dock att vänta barn, men allt som man har dragit på sig gör att man ser bara det som är mindre bra. Alla i våran omgivning vill nog och hoppas på att krabaten ska komma snart. För visst blir det en påfrestning för de andra också när de måste hjälpa till med så mycket. Det är ju deras tid och kraft som tas ifrån till att göra det dom vill göra.

Min förhoppning är att, när väl krabaten är ute så kommer jag att vara piggare och kunna ta itu med saker som jag inte själv har orkat att göra, utan att påfresta och belasta dom i våran omgivning. Mors-fars har verkligen ställt upp i vått och torrt och vad hade vi gjort utan dem, ja säg det....

Som sagt var så hoppas jag dock att barnet är friskt och välmående när det väl bestämmer sig för att komma ut.

Snart är det full blomning i trädgården...

Plommonträd

Äppelträd

Visst är det härligt att sommaren är på väg och det blir varmare...förhoppningsvis får vi en fin sommar i år, med mycket sol och värme. Det är också roligt att det blommar i rabatterna, man blir bara så glad.

Är det produktionsstopp eller....

Jag blev sugen på att göra ett litet barnkort...det är inte till någon särskild utan jag fick bara lust till att göra ett. Det kan vara bra att ha...man vet aldrig.